Checklistor tillgänglighet

Checklistor Tillgänglighet

Ord som är markerade med fet stil finns förklarade i slutet av dokumentet.

För mer information www.mfd.se sök på checklistor www.funktek.se/handbocker

 

Tillgängligare utställning

  • Undvik trånga och slutna utrymmen. Designa hellre öppna och anpassningsbara rum.
  • Kontrasterade färger skapar bra orientering. Ett kontraststråk (ett gångstråk i en annan färg) hjälper besökaren att navigera och hitta i utställningen.
  • Texter ska placeras på en ögonhöjd mellan 90 och 150 centimeter från golvet beroende på om de är monterade på lutande skiva eller vägg.
  • Sittmöbler, helst flyttbara, bör finnas utplacerade i utställningen. De ska ha ryggstöd och armstöd.
  • Undvik podier och nivåskillnader som kan skapa snubbelrisk och kräva ramper. Använd hellre färgkontrast om olika teman behöver markeras.
  • Minsta mått för alla utrymmen där besökare ska stanna eller röra sig runt varandra är 150 centimeter.
  • Utställningstexter placerade på bord och montrar bör ha 45 graders lutning av ytan för att öka läsbarheten.  Utställningstext ska kompletteras med punktskrift.
  • Utställningsmontrar ska vara max 100 centimeter höga och under ska det finnas benutrymme 80 centimeter från golv.

 

  • Ljusförhållandena ska vara god så att alla kan orientera sig. Ledljus på golv och ramper i mörka lokaler med ljuskänsliga föremål.
  • Texter och föremål bör punktbelysas. Det underlättar om man själv kan höja och sänka ljusnivån på enskilda texter eller föremål. 

 Undvik många olika ljudkällor som konkurrerar i utställningen. Använd hörlurar så att besökaren kan välja.

  • Skapa bra akustik genom att ljuddämpa utställningarna.
  • Teckenspråkstolka och syntolka allt i en utställning.
  • Inläst text, teckenspråksfilm och syntolkning ska vara lätt att hitta.
  • Använd ett bärbart guidesystem som går att koppla till hörapparater.
  • Använd ett och samma system till samtliga tekniska lösningar, till exempel endast pekskärm eller endast tryckknappar.
  • Besökaren ska själv kunna starta och stänga av filmer och ljud. Om det inte går, ha en tidsmarkör som talar om längden på klippet och hur lång tid som gått.
  • Tryckt text, filmer och inspelat ljud bör vara tillgängligt även på andra sätt. Tryckt utställningstext eller text i filmer och trailers ska gå att lyssna på. Inspelat tal bör också finnas i text.

 

Tillgängliga visningar/stadsvandringar

  • Erbjud olika visningsvarianter. 30 minuter, 60 minuter eller en sittning.
  • Använd fler sinnen än syn och hörsel.
  • Använd ett vardagligt språk och beskriv visningsobjektet.
  • Börja visningen med att berätta om upplägget, hur lång visningen är i tid och antal kilometer, vilken rutt ni ska ta och hur många stopp det blir och var den avslutas.
  • Cirka 20 personer per vandring eller visning är lagom.
  • Alla deltagare ska kunna ta samma väg.
  • Välj en rutt med plant underlag som är lätt för personer som använder rullstol eller rullator.
  • Undvik trappor.
  • Håll ett jämnt och lugnt gångtempo. Vänta in alla och använd övergångsställen.
  • Se till att det finns skugga och sittplatser vid åtminstone några av stoppen.
  • Ljudmiljön vid talstopp ska inte vara bullrig.
  • Vid en sittande visning, se till att sittplatserna är flexibla och användbara för personer som använder rullstol.
  • Använd mikrofon och ljudutrustning som även fungerar tillsammans med hörapparater. Kontrollera att den fungerar.
  • Använd bärbar ljudutrustning som även tillåter besökare att ställa frågor eller upprepa frågan så att alla hör.
  • Tala tydligt och vardagligt. Förklara svåra ord och berätta beskrivande.
  • När du visar bilder, kartor eller pekar på föremål, berätta både vad som syns och beskriv det.

 

Tillgängliga Lokaler

Entré

En bra utgångspunkt är att alla ska kunna komma in genom samma entré.

  • Det finns en plats inom 25 meter från entré där färdtjänst och taxi kan stanna.
  • Det finns en reserverad parkeringsplats inom 25 meter från entrén för personer med funktionsnedsättning.

 

  • Gångvägen fram till entrén är framkomlig för personer som använder rullstol

 

  • Eventuell trappa framför entrédörren är kompletterad med lämplig ramp.
  • Entrédörren har ett fritt passagemått på minst 80 centimeter.
  • Dörröppningen är fri från trösklar – eller så är tröskeln högst 25 millimeter och avfasad. 
  • Dörren har automatiska dörröppnare.
  • Anvisad plats för rökare (om sådan finns) ligger minst 15 meter från entrén.
  • Entrén har kontrast 0,40 NCS.

 

Inomhus

Alla ska kunna ta sig fram till samtliga lokaler.

  • Alla ska kunna ta sig mellan lokalerna utan att passera trappor/trappsteg.
  • Lokalernas form framträder med hjälp av kontrast på minst 0,40 NCS mellan golv och vägg alternativt sockel
  • Eventuell hiss är minst 1,1 x 1,4 meter. Hissdörren är placerad på kortsidan.
  • Utrymmet framför hissen är minst 1,5 x 1,5 meter.
  • Dörrar som måste passeras har ett fritt passagemått på minst 80 centimeter.
  • Dörren har automatisk dörröppnare.
  • Dörrarna har inga trösklar. Eventuella trösklar är högst 25 millimeter och avfasade.
  • Det finns en toalett som även fungerar för personer som använder eldriven rullstol.
  • Tvålen på toaletterna är oparfymerad.
  • Stora glasytor är tydligt markerade.  

 Trappor är markerade så att de kan uppmärksammas av personer med nedsatt syn.

  • Ledstång finns i alla trappor.
  • Lokalerna har inga heltäckningsmattor, är fria från doftande och blommande växter eller annat som kan framkalla allergi eller innebära problem för personer med överkänslighet.
  • Utrymningsvägar är tydligt skyltade och medger säker utrymning för alla oavsett funktionsförmåga eller ålder.
  • Växter i lokalen är giftfria och utan allergiframkallande dofter eller sekret.
  • Lokalen städas med oparfymerade rengöringsmedel.
  • Lokalen har bra ljud- och ljusförhållanden.

 

Konferenslokaler

Alla ska kunna hålla föredrag och delta som åhörare. Se till att ha jämn belysning som inte bländar och att lokalen fungerar för personer med astma, allergi eller annan överkänslighet.

  • Podiet kan lätt nås av personer som använder rullstol.
  • Personer med funktionsnedsättning kan använda lokalens konferensutrustning.

 Det finns en teleslinga eller IR-system som fungerar såväl i salen som på podiet.

  • Det finns bärbara mikrofoner både för föreläsare samt åhörare. 
  • Det finns platser för deltagare som använder rullstol.
  • Föreläsare och eventuella teckenspråkstolkar kan punktbelysas – om belysningen måste släckas vid exempelvis filmvisning.

 

Grupprum

  • Det finns hörselteknisk utrustning som gör det möjligt för personer med hörselnedsättning att delta – eller så finns beredskap för att låna sådan utrustning.
  • Grupprummet har en möblering så att personer som använder rullstol kan delta.

 

Att skriva konferensinbjudan

  • I inbjudan tillfrågas deltagarna om de har behov av teckenspråkstolkning, syntolkning och/eller hörselteknisk utrustning.

 I inbjudan tillfrågas deltagarna om de har behov av speciell kost. 

  • I inbjudan tillfrågas deltagarna om de har behov av konferensdokumentation i alternativa format, till exempel i digital form eller på lättläst svenska. 
  • I inbjudan finns information om att deltagarna bör undvika parfym och andra doftande produkter. 
  • I inbjudan finns tydlig vägbeskrivning till konferenslokalen.

 

 Checklista: Tillgänglig Information

Språk

Språk och struktur ska underlätta för läsaren. Försök att se texterna med mottagarens ögon när du planerar, strukturerar och bearbetar texter. Det gäller till exempel trycksaker, blanketter, rapporter, presentationer och webb.

  • Texterna har ett enkelt och begripligt språk och förklarar nödvändiga facktermer.
  • Rubrikerna är informativa.
  • Texterna är disponerade på ett logiskt sätt.
  • Längre dokument inleds med en kort sammanfattning.

 

Formgivning

Formgivning ska ge mesta möjliga läsbarhet. En snygg och originell formgivning behöver inte stå i motsats till god läsbarhet.

  • Teckensnittet är enkelt och tydligt som Arial, Times New Roman, Verdana, Calibri, med eller utan seriffer/klackar.

 

  • För att markera text används fet stil, inte kursiv stil eller VERSALER. 

 

  • Teckenstorleken är tillräckligt stor. Löpande text har 12 punkter helst 14 punkter. 

 

  • Radlängden är mellan 57 - 75 tecken 

 

  • Bilder, tonplattor och mönstrad bakgrund bakom texten används inte. 

 

  • Trycksakernas papper är matt och har hög opacitet (täthet). 

 

  • Kontrast och färger NCS 0,40. 

 

Webbplatser och e-tjänster

Webbplatser, intranät och e-tjänster ska kunna användas av alla. Därför är det viktigt att följa internationell standard vad gäller struktur, kodning, formgivning och innehåll. Då kan varje användare anpassa webbplatsen efter sina egna behov.

 

  • Externa webbplatser följer internationell standard för tillgänglighet på webben. WCAG 2.0 nivå AA

 

  • Intranät följer internationell standard för tillgänglighet på webben. WCAG 2.0 nivå AA

 

  • E-tjänster följer internationell standard för tillgänglihet på webben. WCAG 2.0 nivå AA

 

  • Navigeringen har en tydlig och överskådlig struktur.

 

Film och tv

Vid produktion av en informationsfilm är det viktigt att alla kan ta del av filmen. Det innebär att göra den tillgänglig för personer med nedsatt syn och hörsel.

  • Allt tal i filmen/tv-programmet textas.

 

  • Annat ljud än tal återges med text i avvikande färg.

 

  • Det finns en version av filmen/tv-programmet på svenskt teckenspråk.

 

  • Det finns en syntolkad version av filmen/tv-programmet.

Telefonsamtal

För att kontakt via telefon ska vara möjlig för alla måste man kunna ringa på olika sätt. Det innebär till exempel att det inom verksamheten finns kunskap om de olika förmedlingstjänsterna för telefoni.

  • Medarbetarna vet hur förmedlingstjänsterna Taltjänst och Teletal

fungerar.

 

  • Medarbetarna vet hur förmedlingstjänsterna för texttelefoni och

bildtelefoni fungerar.

För verksamheter som har texttelefon:

  • Texttelefonen är placerad så att alla medarbetare kan använda den.

 

  • Medarbetare som tar emot många externa telefonsamtal har utbildats i att använda texttelefonen.

 

  • Texttelefonnummer anges när andra adress- och kontaktuppgifter lämnas ut.

 

  • Texttelefonanvändare erbjuds samma service som personer som använder vanlig telefon.

För verksamheter som har totalkonversation:

  • Medarbetare som tar emot många externa telefonsamtal har utbildats i att använda utrustning för totalkonversation.

 

För verksamheter som har talsvarssystem:

  • Menyn har högst fyra val.

 

  • Ett av valen i menyn är personlig kontakt med telefonist.

 

  • Om inget val görs inom cirka 15 sekunder kopplas samtalet till en

telefonist.

 

 

 

Korrespondens och meddelanden

För att så många som möjligt ska kunna ha skriftlig korrespondens med verksamheten är det viktigt att det går att kommunicera på flera olika sätt.

  • Det finns rutiner för att vid behov ta fram blanketter, brevsvar och andra Postadress, telefonnummer, texttelefonnummer och e-postadress anges när adress och kontaktuppgifter sprids i till exempel brev och informationsmaterial.

 

  • Blanketterna är logiskt uppbyggda och har ett enkelt och begripligt språk.

 

  • Blanketterna är ifyllda i förväg, så långt det är möjligt

 

  • Stöd erbjuds till personer som behöver hjälp med att fylla i blanketterna.

 

  • Blanketternas formgivning är tydlig och har god kontrast.

 

  • Elektroniska blanketter följer internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA.

 

 

Förklaringar och fördjupad information

Automatisk dörröppnare. Automatiska dörröppnare ska finnas vid alla dörrar man måste passera och som är tunga, svåröppnade eller har en dörrstängare (entrédörr, dörrar i vindfång, hissdörr, dörr till konferensrum osv). Dörröppningsknappen ska vara lätt att hitta och den ska vara placerad så att en person som använder rullstol kan nå den utan att behöva backa efter att ha tryckt på knappen. Om det saknas automatisk dörröppnare kan dörrarna ställas upp eller också kan personal hjälpa till att öppna dörren.

Bärbara mikrofoner. Bärbara mikrofoner gör att personer med hörselnedsättning kan ta del av inlägg från åhörare.

Glasytor. Det är viktigt att markera oskyddade glasytor som kan misstas för öppningar. Markeringen ska kontrastera i ljushet mot bakgrunden. Markeringen bör placeras strax under ögonhöjd för stående (cirka 1,5 meter) och på en lägre höjd så den kan uppfattas av rullstolsanvändare, kortvuxna och barn (cirka 0,9 meter).

Gångväg. Gångvägen fram till entrén ska vara framkomlig. Det innebär att markbeläggningen är fast, jämn och utan kanter i gångfältet. Den ska inte heller vara hal. Gångvägen ska också vara så plan som möjligt. Den får inte ha trappor, trappsteg eller branta lutningar i färdriktningen. För maximal lutning, se under ramper. Lutningen i sidled får inte vara brantare än 1:50.

Hörselteknisk utrustning. Hörselteknisk utrustning är exempelvis teleslinga, FM-system och IR-system. Även högtalarsystem behövs för den som har nedsatt hörsel men inte använder hörapparater.

Konferensutrustning. Att personer med funktionsnedsättning kan använda utrustningen innebär exempelvis att den är inom räckhåll för personer som använder rullstol. Höj- och sänkbar talarstol är att föredra.

Kontrasterande färg innebär att färgerna har en ljushetskontrast på 0,40 enheter enligt NCS (Natrual Coller system) Färg består av ljushet, mättnad och färgton. Man uppfattar lättast skillnad i ljushetskontrast mellan t.ex. ljust och mörkt blått än mellan rött och blått av samma ljushet. En korridor kan på så sätt fungera som ett ledstråk.

Ledstång. Ledstång bör finnas på båda sidor av en trappa eller ramp. Den ska sitta på höjden 0,9 meter.

 

Ljudförhållanden. Bra ljudförhållanden förutsätter en ljudmiljö med god hörbarhet och god taluppfattbarhet. Det innebär bland annat att buller och andra störande element har eliminerats eller dämpats så långt som möjligt och att efterklangstiden är lämplig med tanke på verksamheten i lokalen och lokalens utformning.

Ljusförhållanden. Bra ljusförhållanden förutsätter att ljusnivån är tillräcklig. Lokalens belysning ska underlätta läppavläsning (eventuellt med punktbelysning). Ljuset får inte blända, bland annat ska det gå att skärma av bländande dagsljus. Belysningen bör förstärkas vid platser som behöver en särskild markering och där det är viktigt att kunna se extra bra.

Mat och dryck. När mat och dryck serveras är det viktigt att konferensdeltagarna har en möjlighet att i förväg meddela om de behöver specialkost. Vid måltider ska deltagarna kunna få veta exakt vad förtäringen innehåller.

Möblering. Det ska finnas utrymme så att en person som använder rullstol kan svänga in och komma tätt intill bordet. Det vill säga ett fritt utrymme om cirka 1,5x1,5 meter. Utrymmet under bordet bör ha fri höjd 68 centimeter, bredd 80 centimeter, djup cirka 60 centimeter.

Parkeringsplats. Parkeringsplats, skyltad och reserverad för personer med begränsad rörelseförmåga, ska helst finnas inom 10 meter och högst 25 meter från entrén. Det ska vara möjligt att komma upp på en eventuell trottoar. En avfasning av trottoarkanten får inte blockeras av en parkerad bil.

Passagemått. Passagemåttet bör helst vara några centimeter bredare än 80 centimeter. Fritt passagemått mäts när dörren är öppnad 90 grader. En roterdörr måste vara kompletterad med en vanlig dörr som inte hålls låst.

Platser för deltagare som använder rullstol. Dessa platser ska ha samma utrustning som övriga platser. Deltagaren bör kunna sitta bredvid det sällskap personen kom till konferensen med.

Podier. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara talare, föreläsare eller sitta med i en panel. Om podiet är upphöjt behövs en ramp eller lyftanordning. Ingen ska behöva ta en extra lång omväg för att komma upp på podiet. Det ska gå att använda teleslinga eller alternativ teknisk lösning på podiet.

Presentationer. Att beskriva bilder och att läsa upp vad som står skrivet i presentationer är en förutsättning för att alla ska ha lika möjlighet att ta del av föredragen.

Programtider. Arrangören bör se till att programtiderna hålls. Det är mycket viktigt eftersom många personer med funktionsnedsättning har behov av att planera till exempel transporter till och från evenemanget eller medicinering kopplad till mat.

Punktbelysning. För människor med dövhet är det viktigt att kunna se teckenspråkstolken och föreläsaren vid nedsläckning.

Pälsdjur. Personer med pälsdjursallergi ska kunna vistas i lokalerna utan att få besvär. Förbud mot pälsdjur gäller inte ledarhund eller annan hund i tjänst. Därför är det en fördel om det vid behov finns en förvaringsplats för ledar-, signal- och servicehundar.

Ramp. Rampens lutning ska vara högst 1:20 (befintlig ramp med lutning max 1:12 kan accepteras). En ramp får ta upp en höjdskillnad på högst 0,5 meter, men det kan finnas flera ramper efter varandra om de är åtskilda genom ett minst 2 meter långt vilplan. Det bör helst finnas ett vilplan var femte meter. Rampen ska också ha ledstång och minst 4 centimeter avåkningsskydd på bägge sidor.

Framför dörren ska det finnas en plan, hård yta där en rullstol får plats när dörren öppnas.

Skyltar. Skyltar och symboler ska vara lätta att upptäcka och läsa. Det ska vara en bra ljushetskontrast mellan text och skyltbotten och ytan ska inte avge reflexer. Skyltar eller symboler bör placeras 140–160 centimeter över golvet så att det är lätt att komma nära skylten. Texthöjden ska vara anpassad efter läsavstånd.

Teleslinga. Teleslingor och andra hörseltekniska installationer som till exempel IR-system gör det möjligt att trådlöst överföra ljud från till exempel en mikrofon till en hörapparat. En teleslinga innebär att en tunn kabel placeras runt dem som ska kommunicera. Ett IR-system överför ljudet från mikrofonerna till hörapparaten med hjälp av infrarött ljus. Det är viktigt att utrustningen kontrolleras regelbundet.

Toalett. Där det finns toaletter bör det även finnas minst ett toalettutrymme som kan användas av personer med eldriven rullstol. Det förutsätter att rummet är tillräckligt stort (2,2 x 2,2 meter) så att man lätt kan vända med rullstolen, och att det finns tillräckligt med fritt utrymme (90 centimeter) på båda sidor om toaletten. Dessutom ska det finnas armstöd på båda sidor om toalettstolen. Om det inte finns något toalettrum med ovanstående mått är det bra att uppge måttet på det största toalettrummet så att besökaren själv kan bedöma om toaletten är tillgänglig för henne eller honom.

Tolkning. Muntliga presentationer och inspelad information som presenteras muntligt behöver teckenspråkstolkas. Filmer behöver syntolkas samt teckenspråkstolkas om de inte är textade.

Trappa. Trappans nedersta steg och motsvarande yta på trappavsatsen vid översta steget ska vara markerad med färg som kontrasterar i ljushet mot det omgivande golvet. Ljushetskontrasten ska vara på minst 0,40 enligt Natural Colour System (NCS). Enkelt mätverktyg finns att köpa på www.ncscolour.com.

Tröskel. Trösklar bör inte finnas eller vara så låga som möjligt. Finns de ändå ska de inte vara högre än 20 millimeter och avfasade. Om det är tekniskt och funktionellt möjligt att ta bort en tröskel eller att göra den lägre (även en tröskel med höjden 20 millimeter) ska detta göras. (Gäller publika lokaler och ska göras så snart sådan åtgärd inte är orimlig med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna.)

 

Förklaringar och fördjupad information

Alternativa format. När informationen finns i olika former, så kallade alternativa format, når den alla som kan vara intresserade.

• Lättläst svenska: texter översatta till lättläst svenska är enkla och använder vanliga konkreta ord.

• Punktskrift: texten översätts till punktskrift.

• Inläsning: texten översätts till ljud. Texten kan antingen läsas in av en inläsare eller med hjälp av en talsyntes av bra kvalitet. Formaten Daisy och EPUB3 har stöd för synkronisering av text och inläsning.

• Teckenspråk: Texter översatta till teckenspråk filmas och visas på en webbplats eller distribueras via andra kanaler.

• Stor stil: teckenstorleken är större än den brukar vara, cirka 14 punkter.

Tillgängliga elektroniska dokument: Dokumentet är uppmärkt (med rubriker, löpande text, bilder, alternativa texter och så vidare) och läsordningen är definierad.

Annat ljud än tal. Miljöljud i film/tv-program som är av betydelse för tittaren både för att förstå innehållet och få en känsla av stämningen. Det kan till exempel vara en dörr som stängs, en telefon som ringer, fågelkvitter eller en bil som tutar.

Bilder, tonplattor och mönstrad bakgrund. Tonplattor eller bakgrundsbilder som läggs bakom texten kan försvåra läsningen väsentligt för personer med synnedsättning och bör helst undvikas helt. Använd hellre en ram runt texten i faktarutor och dylikt. En tonplatta bakom brödtext får inte ha mer än högst 10 procent färgtäthet. Om texten är större kan ett något högre värde användas.

Bildtelefoni. En bildtelefon möjliggör kommunikation med teckenspråk istället för tal. I dag är det enklare att kommunicera via telefon på teckenspråk eftersom det går att samtala genom rörlig bild via de flesta mobiltelefonerna och surf-plattor.

Bildtelefoni.net är en tjänst som Post- och telestyrelsen erbjuder och som tolkar samtal mellan teckenspråkiga och hörande. Samtalen genomförs med vanlig telefon för den hörande personen, med bildtelefon för den teckenspråkiga personen och med en tolk som förmedlar samtalet. Mer information finns på www.bildtelefoni.net.

Enkelt och begripligt språk. Språklagen (2009:600) slår fast att språket i all offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Språkrådet på Institutet för språk och folkminnen har tagit fram råd och tester som kan hjälpa till att förbättra det offentliga språket. Mer information finns på Institutet för språk och folkminnens webbplats, www.sprakochfolkminnen.se.

Fet stil. Det är en variant av ett teckensnitt som har tjockare linjer.

Grundläggande informationsmaterial. Det är upp till den enskilda verksamheten att avgöra vilken information som är grundläggande. Det kan till exempel vara den broschyr som är mest efterfrågad eller information om verksamheten.

Standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA. Vägledning för webbutveckling innehåller riktlinjer för utveckling av webbplatser och e-tjänster i offentlig sektor. Här finns råd kring planering och uppföljning, utformning och kodning, innehåll och struktur. En webbplats som har utformats efter vägledningen följer de krav som ställs på webbplatser, både i Sverige och i EU.

I vägledningen har de internationella WCAG-riktlinjerna, Web Content Accessibility Guidelines 2.0, samordnats med övriga riktlinjer och anpassats till svenska förhållanden. WCAG 2.0 har tagits fram av W3C, World Wide Web Consortium.

Syntolkad version. Syntolkning innebär att information i filmen, som enbart förmedlas via bild, läses upp eller berättas. Det kan till exempel vara att man beskriver ett diagram muntligt för den som har svårt att se, eller att man i en filmsekvens berättar om miljön eller händelseförloppet.

Talsvarssystem. Istället för telefonist används ibland automatiska talsvarssystem som läser upp en meny med valmöjligheter. För att alla ska kunna tillgodogöra sig informationen måste systemet följa vissa riktlinjer. Det måste också vara möjligt att kunna prata direkt med en telefonist.

Taltjänst. Tolktjänst som landstinget erbjuder. Taltjänst erbjuder olika former av tal-, läs- och skrivstöd både på plats och via telefon. Under ett telefonsamtal via Taltjänst hjälper telefonisten till med att bland annat inleda ett samtal och vid behov förtydliga vad personen menar. Taltjänst är kostnadsfritt och nås på landstinget under kontorstid, www.taltjanst.se.

Teckensnitt. Valet mellan antikvastil (teckensnitt med seriffer, klackar,

till exempel Times New Roman) och linjär stil (till exempel Arial) beror bland annat på i vilken situation texten förekommer. I längre löpande text i trycksaker är ofta antikvastil mer lättläst. Det viktigaste är att teckensnittet är enkelt och tydligt.

Teletal. Teletal är en telefontjänst som Post- och telestyrelsen erbjuder som ger stöd under telefonsamtal. Tjänsten innebär att en tolk, som kan tolka svårförstått tal, tolkar eller ger stöd i form av förtydligande, minnes-stöd eller anteckningshjälp under telefonsamtalet. Samtalen rings med en vanlig telefon och genomförs som ett trepartssamtal. Mer information: www.teletal.se.

Texttelefoni. Texttelefoni innebär att användarna skriver istället för att tala. Det är främst döva, hörselskadade och personer med talsvårigheter som använder texttelefoner.

Texttelefoni.se är en tjänst som Post- och telestyrelsen erbjuder och som förmedlarsamtal mellan texttelefoner och taltelefoner. Tjänsten är tillgänglig för alla. Det går att nå tjänsten från analoga text- och taltelefoner, IP-baserade text- och taltelefoner samt en internetportal och Google Hangouts. Mer information: texttelefoni.se