Bakgrund Allt fler beslut som är avgörande för människor med funktionshinder decentraliseras till landsting och kommuner. Samhällsekonomiska faktorer gör att handikapporganisationerna och dess medlemmar får en allt svårare situation. Det är därför nödvändigt med ökat samarbete inom handikapprörelsen. En enad och samlad handikapprörelse har större möjligheter att fortsatt kunna påverka situationen för människor med funktionshinder
Syfte Handlingsprogrammet syftar till att stärka samarbetet genom att finna de övergripande och gemensamma frågorna. Handlingsprogrammet ska utgå från föreningarnas behov och önskemål. Handlingsprogrammet ska ligga till grund för verksamheten i Östergötland och vara ett styrande dokument.
Former för samverkan Varje organisation är suverän och fri att fatta beslut för sin egen förenings intressen. Samverkan kan bara ske i de frågor och på de villkor som föreningarna själva bestämmer Frågor ska vara gemensamma och övergripande.
Handlingsprogrammets status Handikappföreningarna Östergötland beslutar vid sitt årsmöte den 25 april 2006 föreliggande förslag till Handlingsprogram Utvärdering och uppföljning av handlingsprogrammet bör ske varje år i samband planeringshelg eller annan gemensam sammankomst.
Grundläggande och övergripande ståndpunkter och definitioner
Medborgare Människor med funktionshinder ska vara medräknade i all samhällsplanering för att kunna vara delaktiga i samhällslivet Vårt samhälle är uppbyggt på en gemenskap mellan människor oavsett funktionshinder, kön, ålder, religion, sexuell läggning och etnicitet. Vårt samhälle måste byggas vidare utifrån den kunskapen och en strävan att solidariskt utveckla ett rättvist samhälle. Handikappfrågor berör de flesta områdena av samhällslivet och praktiskt taget varje samhällsfråga har en handikappaspekt. Handikappolitiken angår alla människor. Varje medborgare med funktionshinder har en unik situation och respekten för den enskilde måste vara vägledande i allt samhällsbyggande.
Funktionshinder Begreppet funktionshinder omfattar olika funktionsnedsättningar. Det kan handla om fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador, medicinska tillstånd eller psykisk sjukdom.
Handikapp Handikapp uppstår först i mötet mellan en person och omgivningen. Handikapp kan i stor utsträckning minska eller elimineras genom politiska beslut. Begreppet handikapp används oftast vid benämning av handikappolitik, handikapprogram, handikapporganisationer etc.
Tillgänglighet Bristande tillgänglighet beror ofta på hinder i miljön, svårigheter att kommunicera människor emellan, att det inte går att ta till sig information eller på dåligt bemötande. Fysisk tillgänglighet handlar om inom- och utomhusmiljöer. Att ta sig fram till byggnader, ta sig till och från arbete/utbildning, att kunna parkera ett eget fordon nära byggnad. Vid byggnation, reparation och städning måste allergiframkallande ämnen undvikas. Det måste finnas alternativ kost för personer med särskilda behov av mat. Kommunikativ tillgänglighet handlar om hjälpmedel för att kunna kommunicera. Det bör finnas hörslinga, god akustik och bra belysning. Informativ tillgänglighet handlar om att tryckt och digital information är tydligt utformad och vid behov kan fås på punktskrift, lättläst, kassett och diskett. Psykosocial tillgänglighet handlar om attityder och bemötande och kan vara ett stort hinder i kontakter människor emellan.
Delaktighet Delaktighet i samhällslivet förutsätter tillgänglighet och att man kan förflytta sig, bo och studera/arbeta på lika villkor som andra samhällsmedborgare, delta i kultur- och föreningsliv och använda sig av samhällets olika tjänster.
Diskriminering Diskriminering är en följd av att vara utestängd från deltagande i samhällslivet och att vara utesluten ur samhällsgemenskapen. Människor med funktionshinder diskrimineras när lokaler, kommunikation, information och verksamhet inte är tillgänglig. Människor med flera och omfattande funktionshinder ges sällan möjlighet att bestämma över sig själva. Att inte få föra sin egen talan begränsar livskvaliteten avsevärt. Människor med funktionshinder betraktas ofta som könsneutrala och rätten till föräldraskap ifrågasätts.
Övergripande mål Funktionsrätt Östergötlands mål är ”Ett samhälle för alla”. Med det menar vi ett samhälle som präglas av solidaritet, jämlikhet och fulldelaktighet. Där är alla välkomna att efter förmåga delta i samhällsbyggandet. Alla människors behov respekteras och är lika mycket värda. I det samhället är vi som har funktionshinder en resurs.
Alla frågor rymmer en jämställdhetsaspekt – ett genusperspektiv- och ska beaktas i aktiviteter utifrån detta program.
Verktyg för att nå målen FN stadgan och den allmänna förklaringen om de mäskliga rättigheterna
FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter
FN: s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
FN: s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor
FN: s konvention om Barns rättigheter
FN: s standardregler
Nationell plan för handikappolitiken ”Från patient till medborgare”
Arbete åt alla Trots långtgående arbete med att hävda allas lika värde, råder många fördomar om personer med funktionshinder. På arbetsmarknaden blir det tydligt eftersom man inte betraktar människor med funktionshinder som en möjlig arbetskraft. Negativa attityder kan bygga på ovana och rädslor för det främmande och förakt för det avvikande. Arbetsmarknadsstyrelsen har genom olika stödformer möjlighet att stödja anställning av personer med funktionshinder. Det kan handla om praktikplatser, lönebidragsanställning, arbetstekniska hjälpmedel, arbetsbiträde m.m. I arbetsmarknadsundersökningar har man kommit fram till att arbetsgivare underskattar arbetsförmågan hos våra grupper. Vid anställning har det visat sig att det fungerat bättre än vad man trott från början. Trots det är det bara 14 procent av arbetsgivarna som under en period på fem år övervägt att anställa någon med funktionshinder. Enligt SCB: s AKU för år 2000, angav motsvarande 1,2 miljoner människor, att de hade någon typ av funktionshinder. 650 000 av dessa ansåg att funktionshindret inte innebar någon nedsatt arbetsförmåga. Dagens arbetsmarkand inkluderar inte personer med funktionshinder på ett acceptabelt sätt. Samtidigt som fler och fler slås ut från arbetsmarknaden av arbetsrelaterade sjukdomar och skador, hålls vissa grupper konsekvent utestängda. Samhällsekonomiskt är det en dålig hushållning med arbetskraftsresurserna som finns i landet.
Vårt mål: Personer med funktionshinder ska ha samma rätt till arbete som andra medborgare, efter sin förmåga och kompetens, och ges samma möjlighet till utveckling i sitt yrke. Alla människor i arbetsför ålder ska erbjudas goda arbetsförhållanden och meningsfulla arbeten och få en lön så att det är möjligt att leva på sitt arbete. Arbetslösheten bland människor med funktionshinder får inte vara större än för andra. I arbetet för att nå målen behövs kunskap om funktionshinder, tillgänglighet och ett bra bemötande.
UtbildningEn god utbildning är i allt högre grad en förutsättning för möjligheten att få ett arbete. Även under yrkeslivet läggs allt större vikt vid fortbildning och kompetensutveckling. Likaså är möjligheten till omskolning i vuxe ålder av stor betydelse för dem som gen0om ohälsa fått en förändrad livssituation. För en del elever med funktionshinder är särskola och specialskolan en förutsättning för att möjliggöra skolgången. Förutom utbildningsväsendets självklara uppgift att förse elever med kunskap, så har framförallt grundskolan en oerhört viktig roll som normbildare. I barnaåren grundläggs många av våra grundläggande värderingar och genom den allmänna skolplikten är grundskolan i princip den enda samhällsinstitution som alla medborgare passerar. Grundskolan har därför ett särskilt viktigt ansvar att tillse att elever med funktionshinder kan delta på samma villkor som andra elever. Det är viktigt att ta hänsyn till enskild elevs individuella förutsättningar och om inte elever inkluderas i gemenskapen och fullt ut i verksamheten, finns heller inga förutsättningar att göra det senare i livet. Utbildningsväsendet är idag i allt för stor utsträckning otillgänglig för personer med funktionshinder.
Vårt mål: Är att elevens grundläggande rättighet är att kunna tillgodogöra sig undervisning under former som är anpassade efter elevens unika förutsättningar. Lagstiftningen om likabehandling av studenter i högskolan ska utvidgas att gälla alla skolformer.
Kultur och fritid Alla människor har ett stort behov av att ha en aktiv fritid. Det handlar om att kunna gå på bio, teater likväl som att gå på konsert eller idrottsevenemang. Många personer med funktionshinder behöver också delta i lek och idrott för att utveckla koordination och stärka den fysiska förmågan. Möjligheten är dock begränsad på grund av otillgänglighet och okunskap om funktionshinder.
vårt mål: Är att alla idrotts- och kulturbyggnader görs tillgängliga samt att ledare utbildas i funktionshinder och därmed får en större förståelse för människor med funktionshinder.
Hälso- och sjukvårdFunktionshinder, såväl synliga som osynliga, innebär i många fall att vi mer än andra är beroende av att sjukvården fungerar bra. Att ha ett funktionshinder är visserligen inte detsamma som att vara sjuk, men många funktionshinder har samband med kroniska – ibland livslånga – sjukdomar och då behövs kontinuerlig kontakt med vården för att livet ska fungera. Också när funktionshindret inte har en grund i kronisk sjukdom behöver många av oss återkommande kontakt med hälso- och sjukvården för habilitering, rehabilitering, utprovning av och tillgång till hjälpmedel, tolkservice med mera. En gemensamt och solidariskt finansierad sjukvård är bästa garanten för att vård och behandling ska kunna fördelas efter behov, och för att även de mest utsattas intressen ska kunna tillvaratas. Hälso- och sjukvården måste vara demokratiskt styrd och ger möjlighet till insyn och kontroll. Riksdagens prioriteringsbeslut måste få genomslag och den innebär att den som har störst behov ska ha företräde till vård. Vi som har funktionshinder är angelägna om att få vara delaktiga och att våra kunskaper används när vårdutbud planeras samt när kvalitet och insatser diskuteras. Nationella riktlinjer för vissa sjukdomsgrupper måste få genomslag i landstinget för att säkerställa en god vård. Patientens ställning i vården måste stärkas så att man får inflytande och blir delaktighet. Ett sätt är att ha individuella vård- och rehabiliteringsplaner med översikt över behandlingsåtgärder, vem som har ansvar och vilka mål som ska uppnås. Genom öppna kvalitetsregister får vi tillgång till kvalitetsvariabler bl.a. tillgänglighet, omvårdnad, bemötande, medicinsk kvalitet och eftervård. Hälso- och sjukvården måste bli mer tillgänglig inte bara i fråga om att få kontakt på telefon, besök eller åtgärd utan också handla om fysisk tillgänglighet, informativ tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet och ett bra bemötande.
Vårt mål: Är att Östergötland startar ett patientutbildningscenter som erbjuder patienter utbildning, information och rehabilitering kring sina sjukdomar. Att det kommer tillstånd brukarråd inom Lungkliniken, Hudkliniken, Mag-tarmkliniken och Neurologklinken. Att Funktionsrätt Östergötland får en representant i Hjälpmedelsrådet. Att individuella vård- och rehabliteringsplaner erbjuds alla patienter med långvariga sjukdomar eller skador. Att öka kunskapen om funktionshinder bland politiker och tjänstemän inom hälso- och sjukvården Att öppna prioriteringar fortsätter i Östergötland och att öppna kvalitetsregister blir en möjlighet.